Som i höstas när jag blev tillfrågad om att medverka på en utställning på Malmö Museer. "Jamenvisst" sa jag glatt och gjorde den här ansiktsmasken ovan. Sen ville de också ha en beskrivande text av verket "Ehh?" sa jag och flackade med blicken, "En beskrivande text? Av verket?", jag flackade lite till. Och det var bråttom, bråttom, bråttom att lämna texten, så klart.
Jag har aldrig gillat att skriva om teckningar, särskilt när det inte finns så mycket mer att säga än "Jag hittade på lite efter hand, som jag tyckte det blev bäst, typ" och så kunde jag kanske ha skrivit, men istället lämnade jag in följande text:
"Är det en frejdig kerub? En bortadopterad kabukimask? Är det ett andra ansikte att gömma sig bakom när hösten tränger sig på? Är det ett självporträtt? Eller är det bara ännu en psykotisk fruktbarhetssymbol?"
Alltså allvarligt, det är nog det värsta hittepådravel jag satt mitt namn under.
Utställningen var för övrigt riktad mot barn.
8 kommentarer:
Psykotisk fruktbarhetssymbol tycker jag var bra, sånt vet barn alldeles för lite om har jag märkt.
Då är det tur att jag tar mitt ansvar och sprider lite bildning till dem!
Stina Folkbildaren, kommer du omnämnas som i historieböckerna.
Jag heter Jonna, inte Anonym!
Yo. Fint med utställning och stora masker!
Det fina med att vara konstnär är ju att så länge man kan förklara sitt "konstverk" i mystiska ordkombinationer så kan man komma undan med allt.
Som att gå i gymnasiet alltså, jag gick estet och kom undan med vilket snicksnack som helst! Trodde dock att jag hade lämnat det bakom mig, men uppenbarligen inte, haha.
Jag var och tittade på den där utställningen och minns att jag log åt din text.
Speciellt "En bortadopterad kabuki-mask?" gick jag igång på. ^_^
Haha. Klockren punchline.
Skicka en kommentar