onsdag 2 maj 2012

Ehhh, alltså...

Du vet hur det känns när det gått alldeles för lång tid sen man senast ringde, så att man inte riktigt törs höra av sig eftersom man inte har nån bra anledning till att man inte ringt tidigare, så istället väntar man lite till, och lite till, och lite till, och sen har det gått ALLDELES för lång tid. Då väntar man gärna lite till. Gärna så länga att det enda giltiga skälet att inte höra av sig är att man drabbats av en dödlig sjukdom. Sådan tur har man dock mycket sällan.

Sen när man väl råkar springa in i varandra får man stå där och skämmas över sin goda hälsa, och svamla om vad man har gjort sen sist.

Detta har jag gjort sen sist:

3 kommentarer:

Jesper sa...

Ja! Mer! Av både Thåström och serier.

David sa...

Där satte du fanemej hatten på moset!

Det värsta är att jag inte ens vet varför jag väntar, jag bara gör det!
Det har gått så långt att problemet är som störst emot min egen famil då jag sen länge gett upp hoppet om att gamla vänner ens kommer ihåg vem jag är.

Har du hittat någon lösning på situationen eller är det bara att acceptera läget man satt sig i?

Jenka sa...

Alltså jag dör Stina. Du är briljant!